Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Du tittar på Personligt

Drömmen om en grön jul

Första snön föll och vi bestämde oss för att tjuvstarta advent med ett besök på Gunnebo slotts julmarknad. Vi frös om både tår och näsor men barnen var glada och nöjda efter att fått åka häst och vagn, äta risgröt med MYCKET socker och kanel och lyssnat på julsagor i mangelboden. Själv var jag också, efter ett par timmar, fylld av inspiration och min drömjul är grön med mycket gran- och lingonris, traditionella material och klassiska färger.

Grönt, rött och halm får bli huvudingredienser i julpyntet.

Så mysigt ordnat för barnen på Gunnebo med bl.a. små ”titthus” i miniatyr. Treåringen letade efter den lilla dörren för hon ”ville gå in och hälsa på!”

Slottet var ståtligt i vinterskrud men det var fyra genomfrusna besökare som sen fick tina framför brasan efter att vi kommit hem. Med hem fick också en första adventskrans följa med. Nedräkningen har officiellt börjat!

Det eviga (boksluts)lidandet

Det har varit samma sak de senaste fyra åren och jag kan se ett mönster. Efter sommarsemestern börjar en tvivlande känsla smyga sig på, över vad jag gör, varför jag gör det, om jag gör det bra och om jag egentligen har något att tillföra?

Det är mitt bokslutslidande. Inte bolagsekonomiskt men utvecklingsmässigt och jag ser det så tydligt nu. Jag börjar kunna bocka av de mål jag satt för året, projekt jag velat genomföra och saker jag velat uppnå. Nu behöver jag sätta nya mål, hitta nya strategier för att utveckla vidare, parera mina demoner kring jämförelse med andras framgångar och vad jag tror är förväntade krav från omgivningen. Hitta en realistisk balans för mig. Vägarna är inte givna och det finns ingen chef som sitter på svaren eller riktningen.

Det är den ”molande” känslan som gör sig påmind nu och jag vet att jag är mitt uppe en ”identitetskris”. Jag kommer att komma igenom, känna kicken av entreprenörskapet  igen och redan halvvägs in börjar bitar falla på plats. Jag får ner tankar på papper och snart vågar jag även säga det högt. Då kommer jag att berätta det först här.